Ibland vilse
ibland på stigen
ingen rak väg
irrande runt i sidospår
/dikt av mig
Jag köpte en anteckningsbok idag. En liten att ha i väskan för tankar som bara behöver formuleras direkt. Det står Field notes på den och en teckning av en konformad snäcka finns på framsidan. Jag tänker mig en expedition, en forskningsresa över havet till främmande länder. En loggbok att skriva varje dags händelser i. Jag är på en resa. Omgiven av pennor och papper. Ständigt tänkande, skrivande och tecknande. Trösterikt för själen att ha en sådan liten anteckningsbok.
Ibland blir jag så trött på den här världen med alla sina måsten och vardag. Sen ser jag hur många har det svårt och tvivlar på mitt eget omdöme. Är jag ändå inte rätt värdelös som inte kommer vidare? Varför har jag inte satsat på det jag älskar att göra? Är jag rädd? Ja rädd är jag väl på sätt och vis. Mest är jag förnuftig, dvs realistisk och kanske i somligas ögon pessimistisk. Jag tänkte att jag skulle kunna ägna mig åt det jag tycker om också, kunna kombinera förnuft och känsla. Vet inte om det är så lätt att göra. Man kan det självklart. Det finns stordåd att utföra och det utförs varje dag. Man kan såklart göra det helt själv. Det är väl det jag försöker göra.
Mitt uppdrag till mig själv är att fylla mitt liv, dvs min lägenhet, med det jag tycker om. När jag kommer dit ska jag känna mig helt hemma. Jag ser min hörna med bordsstaffliet, penslar och färger. Hörnan är vid ett litet fönster med en pelargon i vardagsrummet. A room of one's own. Inte ett rum, men en hörna och det är ju min lägenhet. Det är mina drömmar. Det är mitt liv jag lever äntligen. I min lägenhet är det mina och barnens önskningar som styr. Där ska det vara magi.
“Had I the heavens' embroidered cloths,
Enwrought with golden and silver light,
The blue and the dim and the dark cloths
Of night and light and the half light,
I would spread the cloths under your feet:
But I, being poor, have only my dreams;
I have spread my dreams under your feet;
Tread softly because you tread on my dreams.”
― W.B. Yeats, The Wind Among the Reeds 1899
